Det var dagen D igår som jag haft mer eller mindre ångest över en tid tillbaka. Jag talar om är min uppkörning som jag lyckades med igår, det var massa saker som hängde på att jg lyckades. Om jag skulle kugga skulle jag inte kunna få en ny tid i Västervik innan midsommar, och eftersom jag flyttar härifrån i början på juni hade det betytt att jag fått återvända och behövt övningsköra ännu mer och sen haft uppkörning. 
Nu har man "vant sig" vid Västerviks o så trafikerade gator så vet inte om jag hade fixat att köra upp hemma i Gbg, men man ska ju aldrig säga aldrig.
Sen så krävde in praktikplats att man skulle ha körkort med, vilket jag också berättade att jag höll på att ta,och skulle ha till produktionsstart. De litade på mig och lät mig skriva kontrakt fastän jag inte hade körkort vid tidpunkten, så ni kan fatta att det kommer kännas smått overkligt att äntligen få köra bil - själv.

Ja overkligt är det rätta ordet, undrar när jag ska köra själv för första gången, det har känts som en trygghet att ha någon bredvid sig när man kört som också kan trafikreglerna. Nu ska man helt plötsligt vara ensam i bilen. Ja man får nog bygga upp sin självkänsla eftersom man kör - Men har inte fattat att jag tagit körkortet än, kommer nog dröja ett tag.